Testade Randonautica – hittade det här

Vi leddes ut från grusvägen och vidare

1. En naturlig koja

Efter att Helene visat mig ett inlägg som en gemensam bekant skrivit om upptäckarappen Randonauticapå Facebook, blev jag tvungen att prova. Den går förenklat ut på att användaren får en slumpvis vald kartprick skickad till sig i mobilen som man ska besöka ”med ett öppet sinne”. Utvecklarna verkar vara inne på parapsykologi och att deras kvantkod bakom appen låter sig påverkas av användarnas förväntningar, men det behöver man inte bry sig om. New York Times publicerade för övrigt en välskriven artikel om fenomenet så sent som i helgen. Randonautica har blivit en grej på bland annat TikTok och användare säger sig ha hittat både döda kroppar och hamnat på brottsplatser.
I morse fick jag med mig barnen ut för att testa en runda. Det gick väl sådär. Första gången skulle vi klampa rakt ut i en åker (vilket vi avstod ifrån på grund av där inte var skördat än) och den andra gången pekades vi mot en stor gran.

Ett gömställe…

Barnen var föga imponerade men jag tyckte den var ovanligt mäktig, dessutom hade jag ju lyckats med grundföresatsen: att få med dem ut på promenad. Det ser jag som den största poängen med appen, att kunna bygga en story runt en enkel runda utomhus. Som Pokémon Go ungefär, men här skickas man utanför vägar, in i skogar och dungar och blir uppmanad att fokusera på det man vill hitta samt att undvika farliga platser.

2. Finbesök på stranden

Patrik och Maia kom ner till sjön idag med båda barnen och det kändes ju som finfrämmat så längesedan det var vi sågs. 

Tre korta